Vi måste prata om Kevin – Lionel Shriver

I ”vi måste prata om Kevin” får vi följa Kevins mamma Eva som skriver brev till sin man Franklin. Anledningen till att hon skriver breven är att Kevin blivit en av de många ungdomar i USA som gick in på sin skola och sköt flera elever och en lärare till döds. Kevin sitter nu i ungdomsfängelse och Eva känner ett behov av att skriva av sig om vad som egentligen hände med Kevin fram tills torsdagen, som hon kallar dagen då hennes son blev mördare.

Det är en hemsk bok, på många olika sätt. Eva kämpar med att reda ut vad som hände med Kevin, om hennes egna känslor som mamma, eller snarare icke-känslor, har påverkat honom till att bli en känslolös mördare. Vems fel är det egentligen när ens son inte blir vad man önskar? Och hur tar man sig igenom tiden efteråt?

För varje sida som jag läser blir jag mer och mer nyfiken på och indragen i historien. Lionel Shriver är fantastisk på att ge läsaren några pusselbitar i taget och överraskar ständigt med nya detaljer. Slutet som överraskar och får mig att sitta mållös i flera timmar efteråt gör boken bättre än mycket jag läst tidigare. Det här är definitivt en bok att rekommendera till alla jag känner.

Offerrit – Johannes Källström

I Offerrit får vi bekanta oss med ett litet samhälle som är på väg att mer eller mindre gå i konkurs. Kommunens sista industri är på väg att läggas ner och kommunalrådet Svea står inför en svår tid. Hon måste göra något för att rädda kommunen. Förslaget att ta dit den världskända gamle ortsbon Oscar Vigelius följs upp och snart är både Oscar och hans något märklige företrädare Mr Fitzpatrick tillbaka i Sverige för att rädda den lille byn. Men varför är Oscar tillbaka när han inte har en speciellt positiv relation till den lilla kommunen? Strax efter Oscar kommit tillbaka börjar märkliga saker hända i kommunen, personer närmast Svea börjar försvinna och det hittas en död amerikansk föredetta polis i ett vattendrag i närheten av orten. Polisen Owe Tycho kallas in för att försöka reda ut vad det är som pågår.

Jag måste börja med att säga att jag hade väldigt svårt för att tycka om den här boken. Till att börja med är det något ogreppbart i språket som stör mig redan från första sidan och som följer mig genom hela boken. Jag tycker även att det är alldeles för många personer att hålla reda på, de är alla lite för viktiga och det är svårt att hålla koll på alla bakgrundshistorier om de olika personerna, jag tycker inte heller det känns riktigt relevant att veta om allas fruar när jag ändå inte kan hålla reda på vem som hör ihop med vem och det egentligen inte har något med själva historien att göra. Sen till det som påverkar mig mest negativt med boken, det känns inte trovärdigt. Jag vet inte om detär för att det utspelar sig i Sverige och miljön blir alldeles för verkligen och jag har svårt att tro på de magiska inslagen när allt annat är så vardagsrealistiskt, eller om det är det vardagliga i språket som gör att det bara känns absurt med det ockulta.

Tyvärr är detta absolut ingen bok för mig. Jag känner ingen lust alls att fortsätta läsa, jag bryr mig inte alls om vad som ska hända med personerna, och egentligen fattar jag redan i de första halvan av boken vad som kommer hända.

(rec.ex. från förlaget)