Mannen och hustrun – Tony Parsons

”Mannen och hustrun” är bok nummer 2 i Tony Parsons trilogi om Harry (bok ett har jag skrivit om här.) Harry har nu gift sig med flickvännen Cyd och bor i hop med henne och hennes dotter Peggy. Harrys eget barn, sonen Pat, bor hos sin mamma Gina som kommit tillbaka från Japan med nya mannen Richard. Det är en röra av familjer hit och dit och Harry själv vet inte riktigt var han hör hemma eller vilken familj han egentligen vill ha. Att vara styvpappa åt Peggy är inte alltid så lätt, till och med så svårt att han blir arresterad i mataffären. Att inte heller få chans att vara riktigt pappa åt Pat gör det hela ännu svårare. Harry försöker kämpa sig igenom livet på olika sätt, och när han träffar Kazumi, Ginas fotograferande japanska vän, verkar livet ta en ny vändning.

Den  här boken är i samma stil som ”Mannen och pojken”. Det är lite ”vuxnare” chicklit. Dock tycker jag denna boken är snäppet sämre än den första. Ibland hoppar berättelsen mellan olika historier och  tillbaka blickar lite för snabbt och jag funderar över varför det stycket är placerat just där det är. Det är överlag ett trevligt tidsfördriv, framför allt gillar jag att boken inte blir som man tänkt sig och jag ser framemot att läsa sista delen som står och väntar på mig i bokhyllan med olästa böcker.

Jag älskade honom – Anna Gavalda

Jag älskade honom är en väldigt kort bok och man kastas rakt in mitt i historien. Det handlar om Chloé, som precis blivit lämnad av sin man, och om Pierre, hennes svärfar. De sitter nu i ett öde hus och pratar om livet, och Pierre öppnar sig för första gången för Chloé. Han som tidigare har varit en kall fasad berättar nu djupt och känslofyllt om livet som gått.

Som sagt är det en väldigt kort bok, men det här att man kastas rakt in i historien gör den lite längre, man får själv lista ut lite vad som har hänt och de första sidorna är jag ganska förvirrad. Men det löser sig ganska snabbt. Samtalet som pågår mellan Pierre och Chloé känns trovärdigt och den tar vägar som gör att det som är svart och vitt i början av boken inte är det med tiden.
Dock läste jag boken lite väl uppstyckat, jag tror den hade blivit bättre av att sträckläsas. Vilket inte är så svårt att göra eftersom den bara är 150 sidor. Dessvärre var min vecka alldeles för fullspäckad och stressig för att jag skulle ha tid och ork att läsa någon längre stund.  Dumt, men jag ser framemot att läsa fler böcker av Gavalda.