Den onda badankan – Katarina Johansson

20121217-113643.jpg

Den onda badankan är en uppföljning på ”Badskumt”, Katarina Johansson har nu fått barn och börjar fundera på vad för kemikalier barn utsätts för och hur man kan göra för att minska på mängden kemikalier i sitt hem och även på förskolan. Man får många konkreta tips om vilka leksaker man bör välja, hur man ska tänka när man köper barnvagn men även hur man bör tänka när man går i renoveringstankar när man har barn eller är gravid.

Katarina är verkligen ute på kemikaliejakt. Och det är skrämmande att läsa om det hon kommer fram till. Samtidigt är det viktigt att man som konsument vet vad man köper, som konsument har man en större makt än man tror. På ett sätt känns det väldigt övermäktigt när man läser. Hur ska man kunna värja sig från allt? Hur ska man orka kämpa för att ta reda på allt? Men Katarina påpekar att man behöver inte göra allt på en gång. Men gör lite. Nästa gång du tänker köpa något, tänk efter. Vad är det du tar in i ditt hem? Vill du fylla ditt hem med kemikalier som är både hormonstörande och miljöfarligt? Nej, skulle inte tro det. Men det är vad vi gör allihopa, eftersom vi inte vet vad som finns i varor. Och för att vi litar alldeles för blint på tillverkarna. Så gå ut och leta reda på den här boken, och läs nu genast.

(bild och rec.ex från förlaget.)

Det sista vi har är våra kroppar – Bob Hansson

20121103-162830.jpg

Det här är historien om Maria och Isra, om hur de två möttes och hur dem har nått dit där de är idag. Det är också en historia om ett land som alla vill åt, och som ständigt är i krig. Hur gör man som soldat för att rättfärdiga det man gör för att skydda sitt land? Och hur blir det när en svensk kommer och förälskar sig i en soldat i Israel? Hr mycket kan kärleken förlåta.

Boken är upplagd så att de har sina egna kapitel. Ibland långa,ibland korta. Och det här sättet att berätta på kan fungera väldigt väl, men det funkar inte riktigt här, inte förrän fram om slutet tycker jag. Och mot slutet gör han istället misstaget att slänga in fler personer i berättandet. De extra bitarna hade man kunnat stryka rakt av då dem egentligen inte ger något till historien.

Bob Hansson är väldigt bra på att skriva fint om kärleken. Och det är många fina citat och vackra stycken. Men samtidigt funderar jag genom hela läsningen vad han egentligen vill med den här boken. Det blir väldigt mycket Ranelid över det hela, snygga ord och många upprepningar. Däremot är det betydligt mycket snyggare och mer lättläst än Ranelid, men ändå. Jag tycker et saknas alldeles för mycket av något i den här boken. Det är synd, eftersom jag gillat Hanssons tidigare böcker väldigt bra. Kanske är det det som förstör lite, att jag har för höga förväntningar.

Tillbaka till henne -Sara Lövestam

Tillbaka till henne handlar om Signe, och om Hanna. Två parallell historier ca 100 år ifrån varandra. Det är Hanna, som en dag får ett par glasögon, ett par skor, en brosch och en linjal i sina ägor. Och sakerna påverkar henne starkt, så starkt att hon måste ta reda på deras verkliga ursprung. Det blir starten på en rejäl resa för henne. Där hon både hinner skälla ut sin mamma och börja fundera över sitt eget värde.
Den andra historien är om Signe, som levde och kämpade för den kvinnliga rösträtten i början på 1900-talet. Och som dessutom levde ett inte helt enkelt liv på flera plan. Vi får följa henne där hon dras in i politiken och hur hon får del av storstadslivet trots att hon bor i den lilla landsorten Tierp.

Den här boken kan tyckas lite tråkig om man bara läser baksidestexten, jag var inte sådär super peppar när jag började läsa. Men, ojojoj, det här är inte vad det verkar vara från början. Det är en välfylld bok, med många trådar som så snyggt knyts ihop och jag vill bara läsa lite till för att veta nästa detalj, trots att jag redan från början egentligen vet hur det mesta ska sluta.

Ett tag i mitten undrade jag hur tusan historien skulle hålla i hela 600 sidor, men det hade jag aldrig behövt oroa mig för. Det är en genomtänkt story och de 600 sidorna är alla väl värda sin plats. Och det jag saknade i Lövestams förra bok (I havet finns så många stora fiskar) tar hon igen med råge nu. Det är ett bra språk som flyter och historierna känns fylliga och jag känner mig nöjd när boken tar slut. Jag tror till och med att jag skulle kunna dra till med att det här är årets bästa bok, eller iaf i en klar topp 5. Så vad väntar du på? Gå och läs nu genast!

(rec.ex från förlaget)

Bara du finns – Jenny Holmberg

Bara du finns är historien om Anna, som äntligen flyttat hem till hemstaden  igen efter att ha flytt runt i Sverige de senaste tio åren, men vad är det egentligen som hon flytt ifrån? Det är också historien om Nike, den där sorgsna eleven som Anna är lärare till och som helt plötsligt ser ett nytt ljus i vardagen men vad är det egentligen för något som tynger honom. Det är om Benjamin som är Annas son som har mörka ögon som inte kommer från Annas sida av släkten. Det är Olle som flyttat till England där han bestämt sig för att Evelynn är den rätta som ska göra allting bra igen.

Som ni säkert förstår nu är det här ingen feel-good roman. Det är eländes elände åt alla håll och kanter och därför något som ganska naturligt hamnar hemma hos mig. I början stör jag mig dock ganska mycket på allt elände. Det är för mycket elände, det är som att alla karaktärer har en stilbild av eländes personer som inte har något djup. Men det tar sig, och framför allt historien om Anna, Benjamin och Nike är spännande att följa trots att man någonstans hela tiden anar att det där lyckliga slutet inte riktigt kommer komma. Men det gör det ändå, på sitt sätt. Jag gillar slutet, för att det inte är varken svart eller vitt. Däremot kan jag sakna ett slut på Olles historia, det känns som att den rinner ut litegrann i sanden på slutet istället för att avslutas ordentligt. I övrigt var det en ganska lättläst bok, det vill säga helt perfekt efter tre tunga böcker och dessutom i början på sjukdimman.

(rec.ex. från förlaget.)