Damned – Chuck Palahniuk

20121021-161032.jpg

En ny Palahniuk gör mig alltid lite extra glad, samtidigt som det är med en lätt oro jag hugger in på dem. Man vet nämligen aldrig vad som väntar. Den senaste jag läste, Pygmy, var ju… Väldigt speciell, för att uttrycka mig snällt. Så helt lugn kände jag mig inte. Men jag hade inte behövt oroa mig.

Damens handlar om Madison Spencer, en 13-årig flicka som finner sig själv i helvetet. Väldigt död och med en chans att få berätta hur det egentligen ser ut där nere. Men var gömmer sig egentligen Satan? Madison skriver små brev till honom samtidigt som vi får små anekdoter från hennes liv på jorden och får följa med henne på promenader genom helvetet tillsammans med hennes nyfunna vänner. Och här finns riktiga guldkorn i helvetet, till exempel så är det precis som i alla anat, alla telefonförsäljare är egentligen döda människor som är anställda i helvetet för att i möjligaste mån förstöra så många människors kvällsmat så möjligt.

Som sagt, jag hade inget att oroa mig för. Det är en schysst tvist att någon berättar hur helvetet egentligen ser ut, och vad som pågår där nere. Och jag är än en gång på god fot med min favoritförfattare. Och nu ser jag väldigt mycket framemot del två i den här serien som ryktas om att det ska bli en trilogi. Men med Palahniuk kan man juste vara helt säker. Dock har det skrivits om att del två faktiskt redan är klar och på gång. Jag håller tummarna, jag vill ha mer av helvetet.

Annonser

I min bokhylla: I

Sakta sakta går det, men det går åtminstone framåt. Och i dagens samhälle så bör man ju stressa ner så mycket det går.
Nu har iaf turen kommit till bokstaven I. Och här fanns det återigen tre böcker:

Invisible Monsters av Chuck Palahniuk  – Ja, Palahniuk är fortfarande den mest representerade författaren i min bokhylla. Jag gillar’t! Invisible Monsters är som vanligt en lagom udda historia om en kvinna som varit skönheten själv och sen blir deformerad i en olycka. Och det går som vanligt inte att göra hans böcker rättvisa på bara en mening.

Inte som andra döttrar av Deborah Spungen – Historien om Nancy Spungens liv, från barndom till livet med Sid Vicious och senare hennes död. En otroligt stark bok, som ständigt ropar på mig från hyllan om att bli omläst. Tror det är dags snart. Ska bara hitta lite tid.

Ingen dans på rosor av Hannah Green – om mentalvården och sinnessjukdom förr i tiden. Hur dem behandlas och hur hon själv upplevde tiden.

I min bokhylla: H

Den här genomgången av min bokhylla går ju inte direkt fort, men den går i alla fall framåt. Dags för bokstav nr åtta, H. Här återfinns det tre böcker, som egentligen är många fler.

Haunted av Chuck Palahniuk – Självklart finns det fler Palahniuk böcker i min hylla. För er som missat det, det här är min absoluta favoritförfattare. Man blir aldrig besviken över hans galna böcker, du vet aldrig vad som väntar. Läs!

Harry Potter av JK Rowling – Det här är ju ett par böcker, men den får stå som en enda. Hela serien återfinns i alla fall hemma hos mig. Som många andra slukade jag dem i rask takt. Definitivt värda sin plats i hyllan. Däremot skulle jag aldrig få för mig att se filmerna.

Hemsöborna av August Strindberg – En klassiker. Som många av oss tvingats genomlida i skolan. Jag minns fortfarande att vi tvingades lära oss första meningen i den här boken. Men som sagt, en klassiker är alltid en klassiker.

I min bokhylla: F

Ännu en bokstav att rota fram i hyllorna. På F hittar jag två böcker, inte mycket men min absoluta favorit finns här så det är en stjärna som får lysa för många.

Fight Club – Chuck Palahniuk. – Det här är alltså den bästa boken som skrivits. Punkt. Läs den, se filmen  och läs boken igen. Här får du nämligen allt det där som en film inte kan få till. Och filmen i sig är ju nästintill fulländad som den är. Så ni kan ju förstå hur bra boken är då.

Flugornas herre – William Golding. – Den här boken läste vi på högstadiet tror jag det var. Minns egentligen inte så mycket av den, men det är ju en klassiker och jag kan inte minnas att den var dålig iaf.

I min bokhylla: D

Genom att göra den här djupdykningen i min egen hylla inser jag hur få utlästa böcker jag faktiskt har hemma. (Hade jag däremot gjort en dykning ner i bananlådorna med olästa böcker hade jag nog hittat fler som platsat på varje bokstav.) Dags för D i alla fall, och där hittar jag en bok mer än förra veckan.

Diary – Chuck Palahniuk. Ännu en Palahniuk, och fler lär ni få se. Det här är en av mina topp tre böcker av honom. En galen historia om hur en kvinna vävs in i ett liv som inte riktigt blir vad hon hade tänkt sig.

Den skarpa eggen – Philip Pullman. Den andra boken i trilogin om Lyra. Jag som inte är så förtjust i fantasy blev helsåld på den här serien.

I min bokhylla: C

Böcker på C fanns det inte många i min hylla. Men en liten titel hittade jag iaf, och en väldigt bra sådan.

Choke – Chuck Palahniuk. En underhållande bok om sexmissbrukaren Victor som lever på att låtsas kvävas på restauranger. Att Palahniuk dessutom är min absoluta favorit författare gör inte saken sämre. Undvik dock att se filmen, den är inte alls lika bra utan snarare ganska usel.

Haunted – Chuck Palahniuk

Haunted är boken om en grupp människor som alla övergett sitt liv i tre månader för att vara med på ett ”writer’s retreat”. Tror dem. Men Mr Whittier som håller i det har en helt annan tanke. Han anser att för att lyckas skriva det där livsverket du alltid drömt om, då måste du bort från allt extra i livet. Därför låser han in hela gruppen i en gammal teater under tre månaders tid. Väl inne på teatern gör deltagarna allt för att de ska plågas så mycket som möjligt för att ha den bästa historien att berätta när de väl kommer ut.

Blandat med historien som pågår i nutid får vi även dikter om de olika personerna, och varje person får berätta en eller flera historier. Alla historier om deras eget liv som gör att man förstår vad det är som fått dem att söka sig till det här skrivarlägret.

Det här är en helt galen bok. Som vanligt när det är Palahniuk som skriver. Den första historien får mig att inte vilja fortsätta läsa boken för att det är så äckligt berättat men jag fortsätter ändå för jag vill trots allt veta vad det ska bli av boken. Och det blir bättre, men är du inget fan av Palahniuk är det nog inget för dig. Är du däremot som mig, som älskar Fight Club, Survivor och Diary, så läs. För det är trots allt Palahniuk, och det går inte att inte gilla det. Även om det som helhet är en mycket märkligt bok, så finns där riktiga guldkorn inuti som är väl värda ett par timmars lästid.