Den skarpa eggen – Philip Pullman

Den skarpa eggen är del två i Pullmans triologi om ”Den mörka materian”. Lyra har nu gått igenom till den nya världen genom det hål som öppnades i slutet på Guldkompassen och i en mystisk stad som till en början är helt öde möter hon Will. En tolvårig pojke som gömmer sig för några mystiska män, och som är på jakt efter sin pappa. Lyra får genom alethiometern veta att det är hennes uppgift att hjälpa Will att hitta sin far. Så tillsammans ger dem sig iväg på ett uppdrag där de inte vet vilka faror som väntar.

Den skarpa eggen är lika lättläst och spännande som Guldkompassen. Det är svårt att sluta läsa och precis som innan är det svårt att förutse hur historien kommer ta form. Nackdelen med den här boken är, precis som de flesta del 2 i trilogier, att det ganska mycket känns som en transportsträcka. Den stora händelsen kommer aldrig och egentligen tycker jag boken är för kort och för lättläst för att sakna den där stora smällen, men det är kanske där det märks att det egentligen är en ungdomsbok. I vilket fall som helst ser jag framemot att beställa hem del 3 för att se hur allting kommer att sluta.

Annonser

Smoke and Mirrors – Neil Gaiman

Smoke and Mirrors är en samling med kortare texter av Neil Gaiman. Det är olika sorters texter, både små historier och lite mer dikt-aktiga texter. Även innehållet i texter sträcker sig över ett ganska stort spann men alla texter har något mystiskt eller underligt i handlingen. Det börjar med en annorlunda bröllopshistoria och slutar med en omvänd Snövit-historia. Där emellan hinns det med en del varulvar som äter barn, riddare som är ute efter en gammal tants second hand-fynd, en vampyr-tarot kortlek, filmarbetare i Hollywood och änglar som skapar universum på en vägg.

Jag kan inte påstå att jag är speciellt förtjust i böcker med kortare historier och att den dessutom är på engelska (läser inte speciellt ofta böcker på engelska) gör att jag tycker att läsningen blir lite väl hackig. Jag hinner inte lära känna karaktärerna, vissa historier fattar jag knappt något alls av och att fortsätta läsa nästa historia direkt efter en avslutad gör jag helst inte. Därför tar den här läsning lite tid och jag tappar läslusten lite. Trots det finns det en del guldkorn i boken, den börjar bra, blir lite seg i mitten och sen avslutar den med bravur. Favorithistorien är helt klart den näst sista, och inte speciellt förvånande, den längsta. Överlag en helt okej bok, kanske inget jag skulle super rekommendera för någon, men jag är ändå nöjd med att ha läst den.