Damned – Chuck Palahniuk

En ny Palahniuk gör mig alltid lite extra glad, samtidigt som det är med en lätt oro jag hugger in på dem. Man vet nämligen aldrig vad som väntar. Den senaste jag läste, Pygmy, var ju… Väldigt speciell, för att uttrycka mig snällt. Så helt lugn kände jag mig inte. Men jag hade inte behövt oroa mig.

Damens handlar om Madison Spencer, en 13-årig flicka som finner sig själv i helvetet. Väldigt död och med en chans att få berätta hur det egentligen ser ut där nere. Men var gömmer sig egentligen Satan? Madison skriver små brev till honom samtidigt som vi får små anekdoter från hennes liv på jorden och får följa med henne på promenader genom helvetet tillsammans med hennes nyfunna vänner. Och här finns riktiga guldkorn i helvetet, till exempel så är det precis som i alla anat, alla telefonförsäljare är egentligen döda människor som är anställda i helvetet för att i möjligaste mån förstöra så många människors kvällsmat så möjligt.

Som sagt, jag hade inget att oroa mig för. Det är en schysst tvist att någon berättar hur helvetet egentligen ser ut, och vad som pågår där nere. Och jag är än en gång på god fot med min favoritförfattare. Och nu ser jag väldigt mycket framemot del två i den här serien som ryktas om att det ska bli en trilogi. Men med Palahniuk kan man juste vara helt säker. Dock har det skrivits om att del två faktiskt redan är klar och på gång. Jag håller tummarna, jag vill ha mer av helvetet.

Revolt – Suzanne Collins

Sista och avslutande delen i hungerspelen, Revolt. Katniss har blivit räddad från arenan och nu väntar ett liv tillsammans med rebellerna. Och det första svåra beslutet Katniss ställs inför är om hon vill vara ”härmskrikan” eller ej. Om hon ska vara den som omedvetet leder rebellerna till seger över Panem och president Snow. Sen är det en lång kamp i ett krig där alla möjliga sorters vapen används för att få motståndarna på fall.

Så var hungerspelen slut. Det gick fort. Och ja, jag förste hypen så otroligt mycket. Det här är riktigt bra! Punkt. Det finns inte så mycket mer att tillägga. Läs läs läs om du hör till skaran som ännu inte gjort det. Och förundras över hur man hela tiden kan gissa hur det ska sluta men absolut inte kunna veta hur vägen dit ser ut. Och inte heller kunna gissa slutet riktigt.

Fatta eld – Suzanne Collins

Andra delen av hungerspelen, fatta eld. Nu har Katniss och Peeta fått komma hem och de förbereder sig för segrarturnén som de ska åka på genom alla distrikten. Men, det är inte alla som ser framemot att de ska åka på den här turnén. President Snow börjar nämligen ana vilka krafter Katniss har och vad hon kan locka fram hos andra. När det sen är dags att berätta bestämmelserna inför det 75 jubileet av hungerspelen får alla distrikten i Panem en rejäl chock. Det som inte kan hända händer…

Åh, det är fortfarande lika spännande, trots att man även här förstår till vissa delar hur det ska sluta så vet jag j inte alls hur vägen dit ser ut, och det gör att det är precis lika spännande som väntat. Och det slutar ju inte alls som man hade kunnat tänka sig. Det som är extra skönt med den här boken är att det inte alls är enbart en transportsträcka som många andra delar har en tendens at bli. Så nu väntar jag med spänning på att få påbörja den tredje och sista delen.

Hungerspelen – Suzanne Collins

Hungerspelen behöver väl egentligen ingen riktigt presentation men för de fåtalet personer som inte hört talas om boken så handlar den främst om Katniss Everdeen. Hon bor i en värld som är indelad i 12 distrikt och en huvudstad. För att regimen ska se till så att alla invånare sköter sig och inte gör något de  inte får anordnas varje år något som kallas ”Hungerspelen”. En pojke och en flicka från varje distrikt blir framlottade för att vara med och tävla. Tävlingen är slut när en vinnare står ensam kvar efter att alla andra blivit dödade på ett eller annat sätt. Det här året blir Katniss lillasyster dragen i lotteriet men Katniss kan inte se på när hennes syster går en säker död tillmötes så hon ställer upp som frivillig.

Det är en väldigt spännande bok, även om man till stora delar kan räkna ut hur den kommer sluta då det är första delen av tre, men, man vet ju inte hur berättelsen tar sig dit. Collins bygger upp en snygg värld med konstiga framavlade djur och en galen regim (och befolkning) som njuter av ett slags framtida gladiator spel. Boken är ju höjd till skyarna i hela världen och jag måste erkänna att jag var lite skeptisk till att börja med, lite seg i starten men den tar sig fort. Och ja, den är väl värd att få vara där uppe i skyarna. Läs den, och gå sen direkt och köp nummer två och nummer tre, precis som jag gjort.

Men from the boys – Tony Parsons

Men from the boys är den tredje och sista delen i trilogin om Harry och hans son Pat. Harry har nu hunnit vara gift med Cyd i 10 år och Pat har hunnit bli en tonårig 14 åring påväg in i vuxen livet. Det är historien om hur man lever som en nyfamilj när det är dina barn och mina barn och våra barn. Samtidigt kommer plötsligt Pats mamma hem från Japan och ska försöka vara en del av den förvirrade tonåringens liv. Det handlar även om en fin vänskap med Harrys pappas gamla militärkompisar. Detta är helt enkelt en bok om relationer.

Har man läst de andra två böckerna, vilket man bör ha gjort för att kunna njuta till fullo, så vet man vad som väntar. Det är som att läsa en mysig amerikans film/sitcom. Fast jag tycker den här boken är lite tunnare än vad jag minns de tidigare två, rent innehållsmässigt. Kanske är det för att jag läser den på engelska vilket jag inte brukar göra, men den har ju inte kommit på svenska än vad jag kan leta mig fram till, och att jag på det viset missar lite mellan raderna, men jag tycker inte att jag gör det. Så jag tror den här boken saknar lite, den är fortfarande bra, men den hade kunnat vara lite längre och istället fått med mer. Jag hade gärna läst mer om Harrys relation med yngsta dottern, som det är nu får jag ingen känsla alls mellan dem förrän precis i slutet. Det är som att hon bara är där i periferin, vilket känns märkligt när det är hans eget barn och Pat framställs som hans absoluta mittpunkt i livet. Trots dessa brister gillar jag boken, det är en mysig bok som inte kräver alltför mycket men som ändå finns där i bakhuvudet och lockar en när man inte läser. En perfekt semesterbok.

Mannen och hustrun – Tony Parsons

”Mannen och hustrun” är bok nummer 2 i Tony Parsons trilogi om Harry (bok ett har jag skrivit om här.) Harry har nu gift sig med flickvännen Cyd och bor i hop med henne och hennes dotter Peggy. Harrys eget barn, sonen Pat, bor hos sin mamma Gina som kommit tillbaka från Japan med nya mannen Richard. Det är en röra av familjer hit och dit och Harry själv vet inte riktigt var han hör hemma eller vilken familj han egentligen vill ha. Att vara styvpappa åt Peggy är inte alltid så lätt, till och med så svårt att han blir arresterad i mataffären. Att inte heller få chans att vara riktigt pappa åt Pat gör det hela ännu svårare. Harry försöker kämpa sig igenom livet på olika sätt, och när han träffar Kazumi, Ginas fotograferande japanska vän, verkar livet ta en ny vändning.

Den  här boken är i samma stil som ”Mannen och pojken”. Det är lite ”vuxnare” chicklit. Dock tycker jag denna boken är snäppet sämre än den första. Ibland hoppar berättelsen mellan olika historier och  tillbaka blickar lite för snabbt och jag funderar över varför det stycket är placerat just där det är. Det är överlag ett trevligt tidsfördriv, framför allt gillar jag att boken inte blir som man tänkt sig och jag ser framemot att läsa sista delen som står och väntar på mig i bokhyllan med olästa böcker.

Mannen och pojken – Tony Parson

I Mannen och pojken får vi följa Harry som efter en otrohetsaffär får omvärdera hela sitt liv. Lagom till Harrys 30-års dag blir han lämnad av sin fru och även ensamstående med sin son. En son som Harrys fru tagit hand om sen han föddes, nu måste Harry helt plötsligt lära sig laga ordentlig mat och vara den som fixar allt hemma. Inte helt enkelt alltid.

Det här är en ganska trevlig bok. Det är kul att läsa en lättläst bok som fortfarande känns trovärdig. Tony Parson är definitivt en författare jag ska läsa mer av i framtiden.

Bärnstenskikaren – Philip Pullman

Äntligen är jag tillbaka i läsandet igen efter att ha slutfört världens roligaste examensarbete, flyttat hem till Staden med stort S och påbörjat mitt första jobb som färdig förskolelärare. Pjuh, det har varit några stressiga månader men nu har jag äntligen tid till att läsa igen.

Första utlästa boken på över två månader blev Bärnstenskikaren, den tredje delen i Philip Pullmans trilogi ”Den mörka materian”. Vi följer Lyra och Will på deras färd genom de olika världarna där de möts av olika hinder men som alltid lyckas de på olika sätt klara sig igenom det mesta. Kriget mellan de olika världarna och Auktoriteten är också en viktig del av boken, likaså har Mary Malone, forskaren från ”Den skarpa eggen” en stor betydelse för berättelsen. Det är en bok där det händer väldigt mycket på väldigt många olika ställen samtidigt.

Jag hade inte riktigt tid att sitta ner och läsa några längre stunder i början av boken, och jag tror att det gjorde att jag aldrig riktigt kom in i boken på samma sätt som jag gjort med de två första delarna. Sen tyckte jag det märktes lite mycket på slutet att det är en bok som är riktad till ungdomar, fast mest kändes det nog som att vissa delar av slutet var lite censurerat och riktat till små barn. Men bortser man från en del av slutet så tycker jag det är en trilogi som är väl värd att läsas.

Den skarpa eggen – Philip Pullman

Den skarpa eggen är del två i Pullmans triologi om ”Den mörka materian”. Lyra har nu gått igenom till den nya världen genom det hål som öppnades i slutet på Guldkompassen och i en mystisk stad som till en början är helt öde möter hon Will. En tolvårig pojke som gömmer sig för några mystiska män, och som är på jakt efter sin pappa. Lyra får genom alethiometern veta att det är hennes uppgift att hjälpa Will att hitta sin far. Så tillsammans ger dem sig iväg på ett uppdrag där de inte vet vilka faror som väntar.

Den skarpa eggen är lika lättläst och spännande som Guldkompassen. Det är svårt att sluta läsa och precis som innan är det svårt att förutse hur historien kommer ta form. Nackdelen med den här boken är, precis som de flesta del 2 i trilogier, att det ganska mycket känns som en transportsträcka. Den stora händelsen kommer aldrig och egentligen tycker jag boken är för kort och för lättläst för att sakna den där stora smällen, men det är kanske där det märks att det egentligen är en ungdomsbok. I vilket fall som helst ser jag framemot att beställa hem del 3 för att se hur allting kommer att sluta.

Guldkompassen – Philip Pullman

Guldkompassen är första delen i Pullmans trilogi ”Den mörka materian”. Här får vi för första gången möta den lilla flickan Lyra. Lyra har spenderat hela sitt liv, ca 11 år, på Jordans College där hennes okända föräldrar lämnat henne. Hon ägnar mest dagarna åt att leka med kökspojken Roger och utforskar både Jordan och staden Oxford på sitt eget vis. En dag smyger hon in i det förbjudna sällskapsrummet för att ta sig en titt på hur det ser ut och efter detta blir ingenting sig likt igen. I början är Lyra väldigt ovetandes om vad som händer runt omkring henne men pusselbitarna läggs ihop en efter en genom hela boken. Efter stunden i sällskapsrummet så börjar i allafall en resa för Lyra, en resa som tar henne från Oxford till London och sen vidare upp till Norden.

Detta är en bok som inte alls är min vanliga genrer egentligen och jag måste säga att jag var väldigt skeptisk när jag började läsa. I början gick det lite segt men ganska så snabbt så tar berättelsen fart ordentligt och det är en riktig nagelbitare på sina ställen. Jag kommer på mig själv med att rycka till ibland när jag läser för att det är så spännande och man rycks med i Lyras nervositet och rädsla ganska så lätt. Det är inte heller någon förutsägbar bok så man blir hela tiden förvånad över hur saker och ting blir. Definitivt en bok jag skulle rekommendera.