Gästrecension: En ung naken kvinna – mötet med Mikis – Arja Saijonmaa

Boken börjar mycket intressant med Arja som ung aktör ingående i Studentteatern i Helsingfors med tydlig vänsterinriktning. När så Mikis, känd flyktad kompositör från Grekland, kommer till Helsingfors för att framträda 1971 är Arja ledare på teatern och har ingen sångkarriär bakom sig och tänkte inte framför sig heller . Men hon blir ombedd att tolka några av Mikis sånger på finska . Mikis blev överförtjust av vad han fick höra och inbjöd henne att följa med på en världsturné.

Hastigt och lustigt hamnade Arja i Paris och blev en del av den grekiska gruppen kring Mikis. Här börjar boken sitt stora misstag genom att skildra Mikis liv och leverne och mindre om Arja. Hon mår nämligen inte så bra ensam i stora världen förstår man . Arja följer Mikis med olika turnéer under ca 2 år . Allt avslutas med en mindre lyckad turné i Sydamerika, som inte var mogen för protestsånger av folk i exil . Hela tiden uppför sig Arja som en blyg tjej inför Mikis och vågar inte avslöja sin kärlek förrän efter 35 år .

Den intressanta biten i boken angående Arja är när hon en sommar går runt i Paris och upptäcker saker i livet och funderar över livet, andra författare och sånger.

Det är mer en biografi över Mikis liv och leverne fram till flykten från Grekland än en bok om Arjas utveckling från blyg finsk tjej till världsartist . Det hade varit mycket mer intressant om man nu ska skriva något självbiografiskt .

Så därför får boken 3 skalbaggar av 10 . / A.H.

(rec.ex. från förlaget.)

 

Annonser

Lördagsenkät

En liten enkät från Enligt O såhär innan den goda maten ska påbörjas och vinet ska öppnas.

Hur är du som läsare?

snabb  långsam – för det mesta, men vissa böcker rinner iväg fort som attans.

läser alla ord  skummar en del

gillar långa beskrivningar hoppar över det som inte för historien framåt

kommer ihåg detaljer kommer ihåg i stora drag

undviker tjocka böcker läser gärna tegelstenar

tycker om tunna böcker tycker att tunna böcker ofta saknar något – tycker varken om eller inte, om jag tänker på riktigt riktigt tunna böcker.

idealboken är på mindre än 400 sidor idealboken är på mer än 400 sidor

tjuvkikar på slutet läser aldrig slutet förrän boken är just slut

väljer efter omslag skiter fullständigt i ytan – har jag fått boken rekommenderad kan jag skita i utsidan, står jag dock och ska köpa en bok jag inte vet något om så kan utsidan göra mycket.

läser baksidetexter undviker baksidetexter

väljer boken efter rekommendation vill helst välja själv

rekommenderar ofta böcker till andra rekommenderar sällan böcker

hör det jag läser i huvudet hör aldrig det jag läser

gillar ljudböcker gillar inte ljudböcker

läser främst böcker i en genre gillar att variera min läsning

läser alltid på svenska läser på flera språk

är bra på att komma ihåg böcker jag läst glömmer lätt bort både titlar och författare

skriver upp det jag läser skriver inte upp det jag läser

läser varje dag läser mer sällan – försöker iaf.

tycker att läsning är avslappnande tycker att läsning är ansträngande

Vi har redan sagt hej då – Daniel Åberg

Vi har redan sagt hejdå är boken om Filip. En typisk man (eller människa egentligen) i 30-års åldern i dagens Stockholm. Han är singelmänniskan personifierad. Ute och festar och minglar med stadens mediefolk varje vecka. Dessutom dejtar han nya tjejer hela tiden, blandat med att han träffar de gamla raggen också. Filip är mannen som vägrar gå in i ett förhållande men som längtar så galet efter tvåsamhet så han förstör allt för sig själv så fort han får en chans. Han dejtar mest tjejer som redan är i ett förhållande, för att göra det lätt för sig själv, men en dag träffar han Iris och hon vänder upp och ner på hans värld genom att inte vara som alla andra tjejer. Men hur gör man när alla ens utarbetade regler för dejting helt plötsligt inte fungerar?

Den här boken hade lätt kunnat bli en enda stor klyscha med stockholmskillen som super och ligger runt med alla tjejer han träffar, men det blir inte det. Knepet med att blanda runt kapitlena och hoppa fram och tillbaka, som jag först trodde skulle bli jätterörigt, är så snyggt gjort att jag nästan önskar att alla böcker var skrivna så. Dessutom gillar jag starkt Åbergs sätt att skriva på, med avbrutna meningar mitt i samtal och tankar, det blir precis som att man lever litegrann inne i Filips hjärna. Detta är definitivt en bok värd att läsa, dessutom är den kort och tar inte speciellt många timmar att läsa, så det blir nästan som att se en lite mysig film, fast förvänta dig ingen feelgood film, för Filip är något av ett praktarsle som man vill ruska om och undra vad fan han sysslar med egentligen med jämna mellanrum. Men om man kryper ner i soffan med en kopp te och tända ljus så är en av alla ruggiga höstkvällar räddad för Åberg skriver det så himla snyggt.

(rec.ex. från förlaget.)

Haunted – Chuck Palahniuk

Haunted är boken om en grupp människor som alla övergett sitt liv i tre månader för att vara med på ett ”writer’s retreat”. Tror dem. Men Mr Whittier som håller i det har en helt annan tanke. Han anser att för att lyckas skriva det där livsverket du alltid drömt om, då måste du bort från allt extra i livet. Därför låser han in hela gruppen i en gammal teater under tre månaders tid. Väl inne på teatern gör deltagarna allt för att de ska plågas så mycket som möjligt för att ha den bästa historien att berätta när de väl kommer ut.

Blandat med historien som pågår i nutid får vi även dikter om de olika personerna, och varje person får berätta en eller flera historier. Alla historier om deras eget liv som gör att man förstår vad det är som fått dem att söka sig till det här skrivarlägret.

Det här är en helt galen bok. Som vanligt när det är Palahniuk som skriver. Den första historien får mig att inte vilja fortsätta läsa boken för att det är så äckligt berättat men jag fortsätter ändå för jag vill trots allt veta vad det ska bli av boken. Och det blir bättre, men är du inget fan av Palahniuk är det nog inget för dig. Är du däremot som mig, som älskar Fight Club, Survivor och Diary, så läs. För det är trots allt Palahniuk, och det går inte att inte gilla det. Även om det som helhet är en mycket märkligt bok, så finns där riktiga guldkorn inuti som är väl värda ett par timmars lästid.

Gästrecension: The Brazen Gambit – Lynn Abbey

 

Del ett av fem i serien Chronicles of Athas, en bokserie som utspelar sig på Athas, en rollspelsvärld till AD&D som heter Dark Sun. En värld av sand och sten där allting handlar om din egen överlevnad.Det är en fantasy värld (tänk dig Tolkien) med magi, Alver, Dvärgar, Halvlängdsmän (Hober), fast de är inte som de brukar vara, på Athas är allt anpassat för överlevnad i farliga miljöer där den starkes rätt alltid gäller.

 

Den här boken känns redan från början som en bok baserad på ett rollspel, läsaren översköljs av information från första början, information som om det varit författarinnans egen värld hade kommit fram allt eftersom eller inte alls (då den kanske inte är nödvändig för historien), men när den nu redan finns så antar jag att den är svår att bortse från.

 

Boken handlar om en tempelriddare i en av Athas stadstater som kommer en konspiration på spåren och tvingas fly bort från den tempelriddarvärld som han är van vid.

 

Boken är lättläst, och om man har spelat Dark Sun eller vill läsa fantasy i en hårdare miljö än vanlig fantasy så är den här boken av intresse. / M.H.