Boken börjar mycket intressant med Arja som ung aktör ingående i Studentteatern i Helsingfors med tydlig vänsterinriktning. När så Mikis, känd flyktad kompositör från Grekland, kommer till Helsingfors för att framträda 1971 är Arja ledare på teatern och har ingen sångkarriär bakom sig och tänkte inte framför sig heller . Men hon blir ombedd att tolka några av Mikis sånger på finska . Mikis blev överförtjust av vad han fick höra och inbjöd henne att följa med på en världsturné.
Hastigt och lustigt hamnade Arja i Paris och blev en del av den grekiska gruppen kring Mikis. Här börjar boken sitt stora misstag genom att skildra Mikis liv och leverne och mindre om Arja. Hon mår nämligen inte så bra ensam i stora världen förstår man . Arja följer Mikis med olika turnéer under ca 2 år . Allt avslutas med en mindre lyckad turné i Sydamerika, som inte var mogen för protestsånger av folk i exil . Hela tiden uppför sig Arja som en blyg tjej inför Mikis och vågar inte avslöja sin kärlek förrän efter 35 år .
Den intressanta biten i boken angående Arja är när hon en sommar går runt i Paris och upptäcker saker i livet och funderar över livet, andra författare och sånger.
Det är mer en biografi över Mikis liv och leverne fram till flykten från Grekland än en bok om Arjas utveckling från blyg finsk tjej till världsartist . Det hade varit mycket mer intressant om man nu ska skriva något självbiografiskt .
Så därför får boken 3 skalbaggar av 10 . / A.H.
(rec.ex. från förlaget.)